Azorerna-Irland 1202 sjömil 990513-990525
Lars,P-G,Sören

Efter att Anne-Marie och HåWe lämnat skutan den 13 maj för att ta färjan klockan ett till grannön Pico, tog Lars våra dokumenterade valobservationer och gick till universitetet för inlämning.
I Hortas hamn träffade vi bland andra, Jan och Gunilla på Liva som också var på hemväg, efter flera år på de sju haven. Jan var över hos oss på en fika i sittbrunnen, där det inom kort blev berättardax, Jan berättade vad de hade varit med om under deras tid till sjöss. Senare var vi över med mjöl och lite av varje som vi tyckte de behövde bättre än oss, Gunilla höll då på att konservera kött.
På Peters Cafe blev det en naturlig träffpunkt, ett par från västkusten med båten Vindöga hade kommit till Horta några dagar tidigare än Witchie, när vi pratade med dom första gången, letade de efter två norska båtar, som några dygn senare anlöpte hamnen i Horta, deras kurs hade varit sydligare än våran, vilket resulterade i några dygn ytterligare på Atlanten.
Väggarna på Peters Cafe var klädda med flaggor och vimplar som seglare från hela världen hade lämnat efter sig. Där hängde bland andra, båten Gråtruts klubbvimpel från Westerviks segelsällskap Wikingarna, som dom hängt dit på sin resa 1997, det hade varit roligt att hänga dit min klubbvimpel från Wikingarna under Gråtruts, men den blåste till småbitar på nervägen över Biscaya.
Våran förtöjningsplats som var utanpå en fransk båt, som hade seglat av sin bom, en likadan bom som den vi bytte ut hemma till en längre, för att få plats med ett större storsegel. Så då frågade vi fransmannen om han ville köpa den gamla bommen av oss, tydligen är tillverkningen nerlagd på just den profilen. Så vi får se om han hör av sig.
Dagarna rusar i väg som de gör på sådana här äventyr.
Den 14 Maj hyrdes en bil som tog oss runt på Faial. På nordöstra delen av ön var det svårt att hitta något hus som inte var skadat av jordbävning, det var lite kusligt att se, om man kan föreställa sig hur det ser ut efter ett krigs bombningar, tror jag man kommer väldigt nära.
16 Maj, färja över till Pico, där vi också hyrde bil. Naturen här var klart annorlunda än på Faial, mer kuperat och mycke lavasten uppradade i stenmurar runt små vindruveodlingar ca 6 gånger 6 meter.
Mellan bilturerna pressades sådana sysslor in som tvätt, dusch, småreparationer, bunkring, krogbesök mm.
Den 17 Maj Norges nationaldag, började med att när Lars tittade upp var en Norsk seglare påväg in, Lars ropade och gratulerade norrmännen på deras stora dag.
Jerrka, en svensk ensamseglare som vi träffat på Porto Santo, när vi var på väg till Västindien. Nu kom Jerrka gående på kajen, han hade parkerat båten över vintern på Madeira och nu fortsatt till Azorerna. Så nu stog han åter en gång och vinkade av oss, 17 Maj 16.50 1999.
Norrmännen på båten från i morse vinkade och tyckte det var synd vi åkte en sådan betydelsefull dag när festligheterna just skulle börja! Vi skojade med dom och sa just därför vågade vi inte vara kvar utan nu bär det av till Irland.

Nu skulle 1202 sjömil avverkas.
Vaktschemat såg ut som följer:
Lars till 20.00, jag mellan 20.00 och 23.00, sedan Sören mellan 23.00 och 02.00, Lars 02.00-05.00, jag 05.00-08.00, Sören 08.00-12.00, Lars 12.00-16.00, jag 16.00-20.00, Sören 20.00-23.00, och så vidare tills vi når Irland.
Frukost fixar den som är hungrig, till sig och övriga vakna vid sjutiden, klockan tretton lunch, åligger den som har passet som börjar sexton, och klockan nitton middag, den som har passet som börjar tjugo.
Standby, om den som seglar behöver hjälp är den avgående en och en halv timme, sedan är det den pågående en och en halv timme, detta är på nattpassen, på dagen hoppar den in som är piggast och har tid. Detta är grundprinsipen för vaktschemat.

Utöver vaktschemat finns en hel del att göra så som:
Lars dagliga kontakt via kortvågsradion med Anders Moren i Sverige, samt sända och ta emot E-mail.
Väderfax, med en liten bärbar dator ombord och kortvågsradion, tar man ner väderkartor över Atlanten med omnejd, från början var sändningarna av väderkartorna från Boston bäst kvalite, senare visade det sig att dom från Offenbach började gå in bättre ju närmare vi kom norra Europa.
Klockan 07.45 UTC, en karta över nuläget + 12 timmar, 08.08 UTC en 48 timmarsprognos, 08.21 UTC en 72 timmarsprognos, 08.34 UTC en 96 timmarsprognos, dessa försökte vi ta ner dagligen, sedan finns det mycket mer såsom, vågor, satelitbilder mm. Allt detta mitt ute på Atlanten i en liten segelbåt! Helt facinerande.
En del service och underhåll ska också utföras, även städning, kolla hur färskvarorna mår, likaså en grönsakskoll, se över rigg och övrig utrustning ovan däck.

Efter mitt första pass skrev jag i loggboken:
17/5 kl.23.12 LAT 38.58,8N LONG 28.14,5E kurs24grader fart5,9knop log31,4distans vind,OSO,3knop, och under övrigt kan man läsa, ön Graciosa om styrbord, Månen om babord. Med det ljuset och den mångatan på havet från väster och ön i medljus samt övriga ombord nere och sover, då när man sitter där alldeles ensammen och bara myser, då förstår man varför man ger sig ut på en sådan här resa, men jag tror att man måste uppleva det själv för det är omöjligt att återge med ord.

18/5 kl.02.00 Sören skriver, delfiner och stjärnklart.(Det visade sig senare att den här överfarten till Irland skulle bli väldigt rik på kontakt med delfiner, valar och fåglar.) Kl.05.00 Lars kommentar i loggboken, Graciosa sjunker i havet. Kl.08.00 när jag går av mitt andra pass, noterar jag i boken, 06.34 ELDKLOT upp ur havet. Gissa om jag sommnade gott efter en sådan natt! Kl.20.00 innan jag hoppade i bingen stack jag upp huvudet i nergångsluckan och frågade Sören som stog vid rodret om det önskades något mer innan jag törnade in, han svarade på Finlandsvenska, "KANN JAAG FÅÅ LITE JOOS HÄÄR UPE". Ok! sa jag försvann ner, tiden gick och Sören började undra om det ska ta sådan tid att slå på instrumentbelysningen och topplanternan (JOOS = LJUS), det hade ju börjat mörkna, då kom jag tillbaka med ett glas joice (JOOS = JOICE trodde jag) han accepterade joicen om han kunde få lite JOOS, jag dröp av, passerade instrumentpanelen gav Sören LJUS vältrade mig i kojen och slocknade innan jag landat på kudden.

19/5 kl.05.00 LAT 41.47,8N LONG 25.49,5E KALLT! var tog västindiens goda värme vägen?
Vi har haft problem med GPSmottagaren, den har tappat kontakt med alla sateliter på en gång, så Sören och Lars monterade ner antennen tog isär och konstaterade att en lödning hade gått av, fram med lödkolven och nu håller GPSen ordning på alla sateliter samt var vi är.
GPS är en liten fin uppfinning som talar om för oss vilken kurs vi rör oss, vilken kurs vi borde styra för att komma dit vi vill, hur långt det är kvar, med vilken hastighet vi närmar oss märket samt hur lång tid det tar med den fart som vi har just då och mycket mer.

20/5 kl.02.00 Månen gick ner och Sören kom upp, sedan under Sörens pass var det mycket mareld runt Witchie. Kl.23.00 LAT 45.30,6N LONG 22.04,1E På mitt pass paserade vi den magiska gränsen 601 distans, HALVVÄGS!!! och upp ur nergångsluckan kommer Lars och Sören med den obligatoriska HALVVÄGSSUPEN.

21/5 Lars lyssnar på kortvågsradion där han hör Vindöga, paret vi träffade på Azorerna, dom gick ju två dygn tidigare än vad Witchie gjorde, dom låg lite före oss med kurs på Engelska kanalen.
Nu efter några dygn till sjöss har man kommit in i vaktschemat och passen vid rodret går mycke lättare, det har varit fina dagar och kalla nätter, så nu är vi påbyltade under nattpassen och när man ser på väderfaxen ser man isläget vid Grönland och Canadas kust, då är det skönt att Golfströmmen sveper in oss med lite varmare vatten.

22/5 började ett stim av fartyg komma från Engelska kanalen med kurs ut över Atlanten, lite senare såg vi likadant på himlen där flygplan kom på rad, då kändes det nära till England.

23/5 kl.09.00 LAT 50.37,0N LONG 16.06,4E Nu går det inte längre, utan att vi startar värmaren, det gjorde susen när värmen spred sig ombord. Kl.23.00 LAT 51.43,6N LONG 14.23,9E kurs43grader fart7,5knop log950,9distans vind VSV 22knop REGN.(men nu blir ju gräsmattorna gröna) Sjö från tre håll, dyning från Biscaya, även dyning från väster samt sjö som vinden drar upp från vsv, vilket gör det lite stuttsigt. Sören kom på mig med att stå och le medan jag styrde i regn och rusk.

24/5 kl.02.00 omgivna av massa fiskande trålare (3stycken), vindvridning till NV 17knop. kl.05.40 LAT 52.13,4 LONG 13.37,0 vinden ökar till NV 28knop, storen ner, rullar in genuafyran en tredjedel, farten fortfarande goda 6,8knop. Vid 16-tiden avtog vinden till 18-20knop. Kl.20.00 två grindvalar följde oss på Witchies babordsida i några minuter sedan svängde dom och försvann.

25/5 kl.02.10 vinden vred åter till VSV 18knop. kl.05.00 LAT 53.51,2N LONG 10.43,7E nu ser vi Irlands kust klart och tydligt i det svaga morgonljuset. Kl.10.00 LAT 54.06,2N LONG 10.03,8E ANKRADE i Blacksod Bay på Irlands nordvästkust 7dygn och 17timmar samt 1202distans från Azorerna, natten blev regnig med mycke brall men inget gung därimot, MYCKE SÖMN.

Vid pennan P-G.